Torparsambon på Nyänget

Inte nog med alla djur vi själva har, vi får ofta besök av många andra djur också. En del mindre trevliga, som de där storråttorna som härjade runt i hönshuset för någon månad sen.

Men när vi kom hem från Svalbard hade herr Rödstjärt flyttat hit, han bor någonstans i närheten här och förmodligen har han sin fru där också.
Jag är jättedålig på att veta vad det är för fåglar jag ser, men svågern kunde tala om för mig och jag kollade i fågelboken och googlade också för säkerhets skull.
Trevlig kille verkar han vara i alla fall rödstjärten!

Han flyger runt kring huset och sätter sig ofta på välkommenskylten, bara några meter från brokvisten.
Han är inte speciellt skygg.
Väntar med spänning att få se hans fru och de troliga ungarna som han har någonstans, för han verkar jäkta på med att samla mat, som han flyger iväg med.

3 svalpar har vi ute i lagår´n och några till borta vid stallet och även vid ladan.
Ingen av dom har jag lyckats få på bild...ännu.


Inte speciellt rolig påhälsning är av grannens djur. Dom har en förmåga att dyka upp
på våra ägor ständigt och jämt.

Dom visar ingen som helst hänsyn, utan trampar glatt på utan att bry sig om vårt
potatisland, bärbuskar och jordgubbsland.
Attans kossor!!!

Ikväll small det till rejält i köksfönstret bredvid mig.
Jag trodde först det var någon som sköt eller kastade en granat eller nåt! =)
Men när jag slängde min skrämda blick ut genom fönstret såg jag dun som flög i luften.
Karlsson gick ut och tittade och vad tror ni han fick se???


En järpe?!?

Den stackarn måste ha varit totalt desorienterad.
Jag har då aldrig sett någon järpe vid bebyggelse förut, det är ju ganska ont om barrskog där. 
Däremot ute i skogarna jag sett dom.

Fönstret då, jo det klarade sig!
Vilken tur att jag inte putsade dom idag utan ska göra det i morgon! =)

... nu är bloggen påbörjad!

Ni som är intresserade får gärna gå in och titta på vad vi varit med om. Lämna gärna ett avtryck efter er genom att skriva en kommentar!
Svårt att beskriva med foto/text likväl som att återberätta på annat sätt! Det här måste bara upplevas själv. Och jag lovar hit vill (SKA) jag igen!

http://svalbardresan.blogspot.com/


Rickard. En av våra guider!
Det här leendet möttes vi av VARJE dag?! Rickard är en vitaminkick! Liksom Axel, Mats (expeditionsledaren), Olle (den gamle räven) och så Rinie (som lotsade holländarna så bra).

...efter 8 oförglömliga dagar!

Min dröm har nu gått i uppfyllelse och jag har fått uppleva Svalbard!!!

Wow, det har varit häftigt, mäktigt, spektakulärt och oerhört roligt. Har skrattat väldigt mycket den här veckan och sovit väldigt lite! =)

Jag och Karlsson kommer att lägga upp en egen blogg för just den här resan. Den kräver lite plats så därför gör vi så och skriver tillsammans istället för var och en för sig. Adress kommer senare!

Men några bilder kan jag allt bjuda på här, inte särskilt bra men det kommer fler och bättre senare i den andra bloggen:


Vi blev hungriga på Gardermoen och köpte det här, 2 mackor, 2 öl och 2 drickor. Summa=nästan 400 Nkr!!! 


Barentsburg. Den näst största tätorten på Svalbard.
Invånarna är nästan uteslutande ryska och ukrainska gruvarbetare.
Det var väldigt smutsigt och förfallet här, men intressant att höra när guiden Olle berättade.
Trätrappan sträcker sig nerifrån hamnen och upp ovanför det stora bruna huset.
Antal trappsteg 269!!!


Den första sälen vi kom nära.
De här djuren är väldigt skygga och slinker ner i vattnet så fort de kan om man inte är tyst och rör sig försiktig.


Så här kunde menyn se ut till middag, men även lunchmenyn var lika diger.
Konstigt nog har jag inte gått upp ett enda gram?!


Mamma isbjörn och hennes 1 ½-åring.


Vy från panoramaloungen, högst upp på båten.


Karlsson tar sig ett dopp i det tregradiga Ishavet.


Lördagkvällen bjöds på grillat, buffé, vin/öl och härlig svängig karibisk (latino) musik! Passande eller hur?


Midnattssolen. Fredag, lördag och söndag hade vi sol hela tiden dygnen runt.


Farbror valross.


Guiden Rickard. Varje gång vi gjorde landstigningar bar guiderna med sig gevär och lyspistoler utifall en isbjörn skulle dyka upp.


Suck! Avstigning i Longyearbyen måndagmorgon klockan 03.30.
Nu är resan över och det kändes tomt och konstigt.
Men jag SKA åka tillbaka hit!

Från Polar Quests bloggplats:

Rapporter från säsongens första resa på Svalbard med M/S Quest