Torparsambon på Nyänget

Midsommaraftons förmiddag plockade vi blommor och lövade brokvisten. Mynta var väldigt intresserad av vad vi höll på med. Hon var tvungen att inspektera ordenligt. Som tur var fanns det inget vatten i hinkarna ännu.



På förmiddagen for vi till lilla mamma och firade henne. Hon fyllde år dagen innan.
På hemvägen besökte vi pappas grav.
Väl hemma gick Karlsson och vilade sig och jag tog på mig att packa ner vår mat som vi skulle ha med oss till goa grannen Kristin, där vi skulle fira midsommarafton. Tyvärr tog vi bara med oss lilla kameran och den behöver man bara tänka tanken att man ska fota så slukar den batterier. Så inga foton blev tagna denna kväll.
Vi var 14 glada personer, som grillade, sjöng och hade mycket, mycket trevligt!
Tusen tack, Kristin!

-----------------------------------------------

Midsommardagen bjöd inte på något vidare väder. Vi kom överens med systeryster och svågern att vi skulle ut och bila, så vid 12-tiden kom dom och hämtade oss. Färden gick först upp till Snöskallegrottan (kameran blev kvar i bilen), därefter skogsbilvägar och vi hamnade vid Domarstenarna.



Domarstenarna består av 5 stenstolar, som sägs vara från 1300-talet. Men det är nog snarare så att någon/ra roat sig med detta när det pausat från skogsarbetet. Det man kan urskilja på någon av dom är i alla fall inristningen EJS och årtalet 186(4). Hur de än har uppkommit så är det väldigt intressant att se dom.
Med andra ord, väl värt ett besök.



Benny testar hur det är att sitta i en domarstol.

----------------------------------------

Skogsresan fortsatte och vi kom fram i Gråsjö och for därefter mot Albacken och Sörbygden. Sen åkte vi mot Holm och kom fram i Bergsåker. Därifrån for vi in till stora staden.



I Sundsvall bestämde vi oss för att inta en måltid och eftersom den restaurang vi hade tänkt besöka hade stängt för semester (??) så gick vi till anrika Stekhuset Hörnan.



Jag har inte besökt Stekhuset Hörnan på många herrans år. Men då var man tvungen att boka bord för att ens kunna få chansen till att äta där. Efter några år då det varit stängt så har det åter öppnats. Och jag blev positivt överraskad. Samma miljö, goda mat och perfekt service, som för 40 år sedan. Vi hade lite svårt att bestämma vad vi skulle äta men till slut valde vi det här:



Filé Mignon à la Maison med bearnaise- och tryffelsås. Mums filibabba! Ångrar lite att jag inte valde det som förr var Stekhusets paradrätt, PEPPARSTEK. Nästa gång (för det ska det bli) då väljer jag nog det.
----------------------------------------------

Från innerstan for vi E4 söderut. Passerade min gamla arbetsplats ute i Bredsand och for vidare till Njurundabommen och tog av mot kusten. Snabbtitt ute vid Björkvik och Junibosand och fortsatte mot Lörudden.



På Sillmans restaurang gick vi in systeryster och jag. Vi satt på verandan och tog en öl, medan "gubbarna" flanerade omkring på bryggorna.



Systeryster visar upp sin nya tatuering.

Närbild, om än något suddig:



Alva och Alagassi är gjorda förut, tassavtrycken efter dom gjorda nyligen.



Resan hem gick bara en liten sträcka via E14, sedan valde vi de mindre vägarna och gamla E75:an. Så vi åkte igenom Viskan förstås men på parken var det ingen större aktivitet (klockan var bara 21.30), däremot hade ungdomarna barrikaderat sig framför långhuset där de hade sin förfest!
Hemma igen var klockan 22.30 och vi kände oss ganska nöjda med den här trippen. Alltid roligt att åka omkring och titta på fina byggnader. Ett plus om man får se några vilda djur men den här gången såg vi inga.

--------------------------------------

Midsommar-söndagen vaknade jag relativt tidigt, runt halv 8. Vid 10-snåret åkte jag och Karlsson upp till södra Torringen där vi tittade till ett båthus, som någon har försökt att bryta sig in i. Tack och lov hade dom inte lyckats eller hunnit med att ta sig in till båtarna. På hemväg blev det en snabb kopp kaffe hos grannen.

Efter stök med matning av djur och oss själva for vi upp till Bysjöstrand. Vi spelade bilbingo!



Inga vinster den här gången!


-------------------------------------

Det var min midsommar. Hoppas att alla andra också har haft lika trevligt!

För att inte Ullrik ska vara så ensam, var vi och hämtade ett bagglamm ikväll. Jag brukar inte gärna namnge lamm (av förståeliga skäl), men eftersom den här krabaten ska gå hemmavid så vill jag ha ett namn på honom. Eftersom han har väldigt brun ull får han från idag heta BRUNOLF! Så, då var namngivelsen klar!
Från början bufflade Ullrik lite på honom, sparkade och stångade, men det var inte så farligt, mest bara att visa lillen var skåpet ska stå!
Idag var det också första gången som lilla Mynta kom åt elstängslet, det var inte roligt och hon kommer garanterat inte att göra om det!

Idag gjorde jag värmländska biffar med honungsglaserad rödlök, pärstampa och till det serverade jag rårivna morötter/äpplen samt smörgåsgurka.
Karlsson äter ju allt men det här fick ingen höjdarpoäng av honom. Han tackade ändå villigt ja till att få med sig i matlådan dagen efter. Han tycker om rödlök men då i rå form. Jag älskar all rödlök och den här hade jag småputtrat i smör utan att få färg och tillsatt honung och balsamvinäger. Pärstampa gjorde jag därför att potatisen i källaren nu börjar bli vattnig när man äter den enbart som kokt. Så därför, så här i slutet av "gammelpotatissäsongen", så gör jag mos, gratänger, ugnsrostade mm, vill helst inte äta dom enbart kokt. Biffarna är gjorda av nötfärs, riven kokt potatis, lök, salt och kryddpeppar. Jag tyckte i alla fall om det! ;)

Så här såg det ut:

Idag flyttade Ullrik hit till oss. Han kom flyttande från Stugutjärn, där han nu har gjort sitt som avelsbagge.

Ullrik är av rasen Åsenfår, en utrotningshotad ras.
Han får nu gå hemma här tills det blir dags för honom att träffa tackorna när de kommer hem till hösten.

SUCK!
Jag har tagit ledigt torsdag och fredag den här veckan för att göra lite nytta här hemma.
Och, jodå, igår hann jag med lite och vädret var då perfekt. Trodde i min enfald att dagen idag skulle bli likadan. Men icke! Vaknade i natt av regnet och nu på förmiddagen (klockan är 9.55) så regnar det fortfarande. I skrivande stund har det fallit 33,5 mm regn.
Undra om det ska bli som år 2000??? Har hört på radion nu på morgonen att dom gått ut med en klass 1-varning vilket betyder "väderutveckling som innebär vissa risker för allmänheten och störningar av en del samhällsfunktioner".
Får väl försöka tvätta och städa ändå utan att hänga ut tvätten och städa med stängd ytterdörr.
Det som retar mig lite är VARFÖR VAKNADE JAG 6.20 i morse??? Igår sov jag ju till kvart över 9. Jag kanske ska göra som djuren här hemma gör just nu, nämligen:

SLAPPAR I SÄNGEN!

Tror inte jag har visat någon riktigt bild på Roj här. Men här kommer det.
Roj är en isländsk fårhund, född 2008, och en perfekt hundras för oss. Han är tillgiven, lättlärd och lite lätt busig. Det är väl meningen att han ska hjälpa oss med fåren, 
att hålla ihop flocken vid flytt och liknande, fast det är inte nödvändigt. Islänningar har ett särskilt sätt att valla på och blir inte mogna att lära sig förrän vid 2-års åldern. Roj har i år fått lära sig att valla lammen (han är fortfarande skeptisk mot tackorna). Vi, Karlsson och jag har ingen vana av inlärning av fårhundar utan går på instinkt. Det blir vad det blir. Inte hela världen om han inte klarar av det här. Det går lika bra att valla in tackorna och deras lamm ändå. En KORNHINK går lika bra...förresten, dom kommer även när de hör min eller Karlssons röst!!!

Här är i alla fall två ljuvliga bilder av Roj, tagna nu ikväll:



Jättefin! Meeen, skräp på nosen!



Ja, så, det var bättre! Skräp borta...blicken stint i kameran och totalt fokuserad.

----------------------------------------------

Åsså Mynta...nykomlingen, sötingen.






Mynta har blivit väldigt hemmastadd. Köper man en katt från Djurhemmet i S-vall får man absolut INTE släppa ut katten själv utan tillsyn innan den är kastrerad och id-märkt-. I Myntas fall gäller regeln fram till mitten av september. Nu får Mynta gå ut om jag eller någon annan mänsklig varelse är där och ser till henne. Hon är väldans avvaktande och måste upptäcka en massa saker. Först väldigt rädd för ljud...men...efter moget övervägande, låta sig hänföras av leklust...

Idag hade vi haft hemleverans av korvgubben. Han kör hem 5 st Färilakörv till oss var tredje månad eller om det nu är varannan. Vi har en bod ute på gården, som vi gjort om till att inhysa två frysboxar, en kyl samt ett skåp för bl a konserver och annat som vi storhandlar. Här finns förstås hyllor också som får ta hand om våra stora syltkittlar när vi inte använder dom.
Korvgubben levererar som sagt korven hem till oss. Och är vi inte hemma har vi ställt iordning en kylbag med frysklampar i, inne boden, där han kan lägga korven + förstås inbetalningskort.
Visst det kostar en slant men ack så god korv och värd varenda krona. En korvring väger ca 1,2 kg och för de 5 ringar vi får levererade betalar vi 370 kronor.
Godare korv finns inte att uppbringa! Den är god att steka, koka, som pålägg eller
bara att äta som den är.

Smaskens!

Har ni inte provat den så måste ni bara göra det!

Nu är lillkatta hemmastadd!!!
Idag när jag kom hem från jobbet såg det ut så här i vardagsrummet:



Jag kan ju inte bli arg på henne heller. Hon har säkert jättetråkigt när hon är ensam hemma på dagarna. Det är tur att jag inte jobbar alltför långa dagar.

När jag kommer hem blir det full rulle, då ska hon härja med de andra katterna och med Roj.



När husse kom hem hade hon fortfarande bus i sin lilla kropp. Då var hon helt enkelt bara tvungen att inspektera hans matväska!
Denna lilla söting ger mig/oss många skratt också och hon är väldigt tillgiven och vill vara med hela tiden. Man får passa så att man inte stänger in henne nånstans.
De andra katterna är mycket omtänksam fast lite väl mycket tycker jag. Står ytterdörren öppen slinker dom gärna in med en och annan råtta för att ge till den lilla. Och är dörren stängd får man se sig för när man går ut så att man inte kliver på någon död råtta, som kan tänkas ligga på bron.

Efter att ha stökat undan middagen för oss tvåbenta och dom fyrbenta så var det dags att ta itu med trädgården, eller det som förhoppningsvis kommer att bli en sådan. Vädret var ju som gjort att påta i jorden och järn-nättera ska ju var över nu så då är det ju riskfritt att så och plantera sägs det. Och vem vet när vädret tillåter det nästa gång?! Men erkänner villigt att det blev en aning varmt och svettigt!

 

Vilken tur att jag har Karlsson! Han är jätteduktig på att gräva och gör precis allt vad jag ber om!!! =O)




Melker ville vara med också, och han tyckte det var jättekul att gömma sig bland pallkragarna!



Efter jordgubbarnas flytt var det dags för att så i pallkragarna, som vi la ut. Vi fyllde dom med tidningspapper, sedan åkerjord och sist planteringsjord. Sen var det bara att så.
I år blev det morötter, dill, persilja, broccoli, squash och sockerärter. Tomater och sallad har jag uppe vid huset.  Nu är det bara att hålla tummarna att vädret blir någorlunda i sommar =bättre än ifjol och att det gror som det ska.



Så här ser det ut nu. Inte precis vackert men det kommer säkert att se bättre ut senare. Jordgubbarna ser ut som om dom tänker dö på fläcken men dom är vana att bli flyttade och delade så det kommer säkert att gå bra den här gången också!


Visst ja! Måste ju visa den här stackarn, som lever sitt karga liv ute på våran gård. Hur den/han/hon har lyckats slå rot där är för mig en gåta???

Idag var det tänkt en helt annan mat än den vi sedan åt.
Eftersom värmen slog till så kändes det inte som någon höjdare att äta pölsa precis. Men Karlsson kom på råd, och föreslog rabarberkräm istället. Och jag var inte sen att hänga med på det!



Rabarberkräm gör jag precis som jag och många andra alltid har gjort. Kokade upp vatten och socker och la sedan i rabarber skurna i bitar. Sen får dom koka tills de blir mjuka då reds det av med potatismjöl utrört i lite vatten. Inte märkvärdigt alls med andra ord.

... var det ja!
Men det har sin orsaker. Vår stationära dator har pajat och jag gillar inte att sitta med bärbara, eftersom jag då får sitta på en hård soffa i data/arbetsrummet.
Men nu har Karlsson införskaffat en ny dator. Men nej, då fick jag inte sitta vid den.För där måste installeras allehanda "jätte-måste-ha-program". Fast det får han så gärna så, för han köpte en trådlös router också så nu kan jag gosa ner mig i en mjuk fåtölj eller i tv-soffan. Och det funkar ju skapligt, om än inte helt klanderfritt. Jag kommer baske mig inte överens med tangentbordet och så vill jag ha en mus! Men det får som sagt var fungera just nu för tillfället.

Vad har då hänt här på Nyänget sedan sist?. Tja, här händer väl alltid nåt, men inget jätterevolutionerande. Men jag kan ju berätta att vi var tvungen att ta bort mellankatta Dagny. Det var sorgligt men tvunget. Men en dryg vecka efteråt hämtade jag hem Mynta istället.



Den lilla svarta längst bak är lilla Mynta, som vi hämtade i Sundsvall genom Sundsvalls Djurhem. Den randige är Melker. Honom hämtade vi i Oktober, också från djurhemmet. Grå-vita Bamse är en riktig gammelkatta och är inne på sitt sextonde år.
Första dagarna var Mynta lite rädd, men nu är det full fart och livet leker för henne mest hela tiden. Ja, Melker är inte heller sen att hänga med, han är ju bara 1 år. Roj, vovven vill också vara med på ett hörn. Då kan det se ut så här:




Förutom våra egna djur får vi ju husera andras djur här också, ibland med vårt godkännande men ganska ofta också utan att bli tillfrågade. Häromdagen när jag titta ut och över på andra sidan vägen (där vi håller på att anlägga en trädgård med bärbuskar, jordgubbsland och grönsaker) fanns det helt plötsligt en ko där!!! Och den som äger henne hade definitivt INTE frågat om kon fick vara hos oss!!! *grrrr*



Som tur är har jag ännu inte sått mina grönsaker och inte heller gjort färdigt jordgubbslandet, som jag vill ha det. Däremot hade vi kvällen före satt nya bärbuskar, potatisen var nergrävd och havren utsådd. Suck, men vad ska man göra. Ägaren hämtade henne och snart hoppas jag att den här kon och hennes kamrater blir deporterade någon annanstans. Det är ju inte första gången vi har dom här hemma.

SÅNT ÄR LIVET PÅ LANDET!